Som en räddande ängel kom hon in i Sällskapet när vi behövde henne som mest, vår nät-mästarinna Emelie. När Elin annonserade att hon ville låta webmasterjobbet gå vidare till någon annan hade vi sådan tur att Emelie ville ta över. Men vi tar det hela från början.
Intresset för historia har alltid funnits, om än med lite vaga kunskaper. Emelie älskade Kröyers tavlor, viktorianska och edvardianska kläder var vackra, liksom Jane Austen-modet.
Här gällde det att lära sig mer. ”Google is your friend”, heter det ju och vips, vid en sökning dök Sällskapets hemsida upp. Tjoho, lyckan var total. ”Det finns likasinnade att hänga med. Här vill jag vara med”, tänkte Emelie. ”Det har tagit lite tid att lära sig de olika decennierna under seklet, men nu kan jag mycket mer”, säger hon.
Året var 2012, och trots lite blyghet kontaktade hon oss och frågade om hon fick anordna en träff nere i Skåne. Självklart fick hon det. Det här är hela idén med Sällskapet, att det ska växa och dra till sig fler intresserade, som träffas och lär känna varandra och har kul ihop. Efter klartecken införskaffades en hel massa mönster, och efter många timmar vid symaskinen kunde Emelie tidsenligt klä upp sig i en ensemble à la 1860-70 tal.
Ett gäng samlades på klassiska Café Hollandia i Malmö, de flesta med neo-viktorianska kläder. Emelie insåg att hon var nördigare än så och ville djupdyka mer i historiskt korrekt 1800-talsmode.
I den vevan fick hon frågan om hon kunde bli husfru för region Skåne och samtidigt ansvara för vår hemsida. Liiiiite nervöst var det, eftersom hon inte riktigt visste vad det innebar att vara husfru. Med facit i hand vet hon att det är ganska lättsamt och kravlöst, det blir vad man gör det till. Hon önskar att hon hade kunnat göra mer, och att hon hade mer kunskap som hon kunde dela med sig av. Understundom upplever hon att många är intresserade av att delta men inte riktigt vågar komma. Och det är just det som är grejen; att våga komma, lära känna nya människor, ställa frågor, lära sig mer. Vi utvecklas alla tillsammans.
Till vardags jobbar vår skånska husfru som ”user experience designer” på ett stort svenskt företag så hennes kompetens är ovärderlig. Sedan 2013 sköter hon vår hemsida och roddar våra e-postadresser. Vi husfruar har lite olika kompetenser och roller och har tagit ansvar för olika intresseområden så att sällskapet kan leva vidare och frodas.
Emelie kämpar på med att sy sin egen garderob, vilket ibland innebär mycket svett och frustration. Men inom Sällskapet finns andra som kan hjälpa till och stötta. Ett sådant exempel är Augustas Salonger, något som Emelie tycker är ett kul koncept. ”Man lär sig mer om olika detaljer, ser hur saker utvecklas och varför. Det är kul att prata med likasinnade och skönt att få nörda ner sig en stund”.
De närmaste tiden planerar Emelie att färdigställa en edvardiansk dräkt. Hon hoppas kunna få användning för den i sommar, men i skrivande stund är det ovisst om så kan ske med tanke på Covid-19. Vi får alla hoppas att viruset håller sig undan så att Emelie och alla andra vackra 1800-talsmänniskor kan komma ut och visa upp sig i sommar.