Kategoriarkiv: Artiklar

Regina Ostrogothia et Crinoline

Publicerat av
Svara

Åsa, husfru i Östergötland

Låt oss presentera Åsa som är en av de husfruar som har hängt med längst. Hon hör hemma i Linköping och representerar Östergötland. Mest känd är hon nog för den populära ”Stora Krinolindagen” som blev en succé redan första gången den gick av stapeln i Gamla Linköping 2015, med många deltagare. Hur hon hinner med är ett mysterium; två småttingar hemma, man, villa, yrkesliv som badvakt, egen firma, oändligt många syprojekt och väldigt aktiv på sociala medier. Vad är hemligheten?

Åsa berättar hur allt började. Hon har alltid varit intresserad av historia ända sedan barnsben. På gymnasiet blev det sömnadsprogrammet och därefter Mönsterkonstruktion på Malmö Tillskärarakademi, dessutom har hon läst Modevetenskap och Konstvetenskap på Stockholms universitet samt teaterskräddarkurser vid Kalix folkhögskola och Linköpings Universitet. Ett halvt års praktik i Östgötateaterns syateljé ovanpå det utvidgade kunskaperna ytterligare. Detta väckte fascinationen för historiska plagg och plöjde vägen rakt in i levande historia-kretsar.

Genom att läsa bloggar lärde sig Åsa mer och när hennes favoritbloggare ” The Dreamstress” initierade en utmaning till sina följare att sy upp ett nytt historiskt plagg var fjortonde dag var hon inte sen att haka på. Här kom teaterskräddarutbildningen väl till pass. 

Det första evenemanget hon deltog i uppklädd till tänderna i tidsenlig skrud var Titanic-utställningen i Norrköping 2013. Det var också i samma veva Åsa tackade ja till erbjudandet att vara husfru för Östergötland. Att hon bodde i Linköping med möjlighet till bra samarbete med Friluftsmuseet Gamla Linköping har visat sig vara en lyckträff.

Hennes egen blogg ”Fashion through Herstory” startades 2012 och var väldigt aktiv fram till 2016. Sedan kom första barnet….. Nu gällde det att effektivt utnyttja tiden. (Vilken förälder kan inte relatera till det?)

 Åsa jobbar snabbt och skäms inte för att använda fix och trix från teatervärlden. Overlocken är hennes bästa vän. Att handla tyger på IKEA och även blanda in konstfiber är okay. Huvudsaken är att det ser bra ut. Hon har ett väldigt driv med 3 – 4 projekt på gång hela tiden. Disciplin är ledordet för att avsluta projekt innan nya startas. År 2018 startade hon sin firma som hon hoppas kunna utveckla med produktion av historiska kläder för försäljning.

Numera är Åsa en känd personlighet i historiska-kläder-kretsar efter radiointervjuer, prat i podd, tidningsartiklar och många följare på Instagram. Och vi ska inte glömma ”Stora Krinolindagen”. Vilken succé! Idén till den sprang ur frustration i att många evenemang var dyra och att de flesta baserade i Stockholm. Åsa ville skapa något prestigelöst som skulle öppna upp för nykomlingar och nå ut till nya människor. Många känner sig osäkra att komma när de ser hur fina en del människor är. Det ville Åsa råda bot på och hon lyckades med bravur.

 I år blir det dock ”Digitala Krinolindagen”, som i skrivande stund är under planering. Håll och ögon och öron öppna för mer info vartefter det lider. Länk till evenemanget

I närtid är det Krinolindagen Åsa ser fram emot. Och att få se sin trädgård för första gången. Familjen har nämligen precis köpt ett hus, naturligtvis inredd med en fullfjättrad syateljé.

Vi önskar Åsa lycka till med firman, familjen, trädgården, Krinolindagen och alla andra roliga evenemang hon planerar för i framtiden.

Dela gärna detta inlägg:

Sällskapets nätmästarinna

Publicerat av
Svara

Som en räddande ängel kom hon in i Sällskapet när vi behövde henne som mest, vår nät-mästarinna Emelie. När Elin annonserade att hon ville låta webmasterjobbet gå vidare till någon annan hade vi sådan tur att Emelie ville ta över. Men vi tar det hela från början.

Intresset för historia har alltid funnits, om än med lite vaga kunskaper. Emelie älskade Kröyers tavlor, viktorianska och edvardianska kläder var vackra, liksom Jane Austen-modet.

Här gällde det att lära sig mer. ”Google is your friend”, heter det ju och vips, vid en sökning dök Sällskapets hemsida upp. Tjoho, lyckan var total. ”Det finns likasinnade att hänga med. Här vill jag vara med”, tänkte Emelie. ”Det har tagit lite tid att lära sig de olika decennierna under seklet, men nu kan jag mycket mer”, säger hon.

Året var 2012, och trots lite blyghet kontaktade hon oss och frågade om hon fick anordna en träff nere i Skåne. Självklart fick hon det. Det här är hela idén med Sällskapet, att det ska växa och dra till sig fler intresserade, som träffas och lär känna varandra och har kul ihop. Efter klartecken införskaffades en hel massa mönster, och efter många timmar vid symaskinen kunde Emelie tidsenligt klä upp sig i en ensemble à la 1860-70 tal.

Ett gäng samlades på klassiska Café Hollandia i Malmö, de flesta med neo-viktorianska kläder. Emelie insåg att hon var nördigare än så och ville djupdyka mer i historiskt korrekt 1800-talsmode.

I den vevan fick hon frågan om hon kunde bli husfru för region Skåne och samtidigt ansvara för vår hemsida. Liiiiite nervöst var det, eftersom hon inte riktigt visste vad det innebar att vara husfru. Med facit i hand vet hon att det är ganska lättsamt och kravlöst, det blir vad man gör det till. Hon önskar att hon hade kunnat göra mer, och att hon hade mer kunskap som hon kunde dela med sig av. Understundom upplever hon att många är intresserade av att delta men inte riktigt vågar komma. Och det är just det som är grejen; att våga komma, lära känna nya människor, ställa frågor, lära sig mer. Vi utvecklas alla tillsammans.

Till vardags jobbar vår skånska husfru som ”user experience designer” på ett stort svenskt företag så hennes kompetens är ovärderlig. Sedan 2013 sköter hon vår hemsida och roddar våra e-postadresser. Vi husfruar har lite olika kompetenser och roller och har tagit ansvar för olika intresseområden så att sällskapet kan leva vidare och frodas.

Emelie kämpar på med att sy sin egen garderob, vilket ibland innebär mycket svett och frustration. Men inom Sällskapet finns andra som kan hjälpa till och stötta. Ett sådant exempel är Augustas Salonger, något som Emelie tycker är ett kul koncept. ”Man lär sig mer om olika detaljer, ser hur saker utvecklas och varför. Det är kul att prata med likasinnade och skönt att få nörda ner sig en stund”.

De närmaste tiden planerar Emelie att färdigställa en edvardiansk dräkt. Hon hoppas kunna få användning för den i sommar, men i skrivande stund är det ovisst om så kan ske med tanke på Covid-19. Vi får alla hoppas att viruset håller sig undan så att Emelie och alla andra vackra 1800-talsmänniskor kan komma ut och visa upp sig i sommar.

Dela gärna detta inlägg:

Sällskapets Hovfotograf Maria del Carmen

Publicerat av
Svara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi fortsätter att lyfta fram människor som har varit oumbärliga för Sällskapets framgång och nu har turen kommit till vår ”hovfotograf” Maria Lindé, även känd som Maria del Carmen, med hänvisning till hennes spanska påbrå.  Det är Marias bilder som ligger nedladdningsbara (royalty free) på vår hemsida.

Engagemanget för historia går ända tillbaks till barndomen när Marias farmor hemma på Kanarieöarna berättade anekdoter och legender från förr. Hon var väldigt kunnig och bred i sitt kunnande, men framförallt duktig på Kanarieöarnas rika historia. Maria lyssnade och fascinerades.

Intresset har hon vidarebefordrat till sina tre barn. Det var faktiskt hennes dotter som fick henne att ta kontakt med 1700-talsföreningen Gustafs Skål som hon hade hittat på nätet. De gillade kläderna så mycket och började gå kurser för att lära sig mer. Så småningom hade de byggt gedigna garderober med fantastiska kreationer i framförallt siden.

Men hur kom 1800-talet med i bilden? Genomslaget var när en god vän kom med ett paket innehållande egensydda mamelucker och ett korsettskydd. Se bild.  Nu infann sig intresset att utöka garderoben och åka till Visby Baddagar. Vilken succé! Av alla evenemang Maria har bevistat och anordnat själv är baddagarna det som hon har uppskattat mest. Det är inget lajv, alla är sig själva, men känslan av en svunnen tid finns där hela tiden. Atmosfären, känslan av att bara vara, ingen stress, inte en massa aktiviteter, utan bara en avslappnande miljö på ett vackert ställe. Precis som det var på Prinsessan Eugénies tid.

Vad anbelangar fotointresset så har alltid intresset för bild funnits, men som ensamstående mamma hade hon inte råd att skaffa sig en fin utrustning. För tio år sedan fick hon äntligen chansen, en  Canon Mark II. Det var förälskelse från första stunden. Första plåtningen var med äkta maken Bellmankännaren Thord Lindé och hans musiker, naturligtvis klädda i 1700-talskläder.

Fotandet har inneburit bröllop, porträtt av kända personer och naturligtvis massor med historiska miljöer. Tillsammans med sin mentor Stefan Fasth har Maria kunnat utveckla sin teknik för att få fram det bildspråk hon eftersöker. Hon skulle vilja utveckla sig mer och önskar fota mer med 1800-talskänsla. En dröm är att få göra en fotosession med vackert uppklädda människor i Stuckatörens våning i Stockholm.

Vid sidan om fotograferandet och sitt vanliga arbete som upphandlare inom den offentliga sektorn skall Maria tillsammans med sin man från och med i sommar driva Oxelö Krog, ett kafé i 1700-talsmiljö i Gamla Oxelösund. En och annan sjöbuse har frekventerat krogen under 1800-talet så varför inte återskapa den stämningen…..

Vi önskar Maria och Thord lycka till, och förväntar oss många fina bilder.

oxelokrog.se
maica.se
https://www.facebook.com/FotografMariaDelCarmen/?epa=SEARCH_BOX

Dela gärna detta inlägg:

Hommage till Elin

Publicerat av
Svara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I detta jubileumsår vill vi uppmärksamma några eldsjälar som har haft stor betydelse för sällskapets utveckling. Först ut är Elin Berg från Stockholm som har varit med ända från början.

Vi har henne att tacka för vår fina logga. Vi får mycket beröm för den och några har frågat efter namnet på typsnittet och varifrån illustrationerna kommer.

Svaret på första frågan är; vi vet inte. Elin är en fena på att hitta saker på nätet som är fria att använda utan att missbruka någons upphovsrätt. Illustrationerna däremot kommer från en för länge sedan nedlagd skämttidning som hade stor spridning på 1800-talet, Söndagsnisse.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Söndags-Nisse

Deras illustrationer använder vi även på vår hemsida.

Inte nog med att Elin designade loggan utan hon skapade även vår första hemsida. Detta var innan hon hade förstått att det var WordPress som gällde, så hon gjorde det lite svårt för sig och kodade en del för att få sidan att fungerade. Även här lyckades Elin hitta free-of-charge bakgrundsmönster och dylikt som kunde användas för att få ett appellerande utseende på hemsidan. Vi använder för övrigt fortfarande samma mönster, fastän sidan numera körs med WordPress och sköts av vår husfru Emelie i Skåne.

Nuförtiden ser vi tyvärr inte Elin så ofta på olika evenemang, men historiaintresset har inte försvunnit utan riktas numera på det gamla 1800-talstorpet som hon tillsammans med sin make varsamt renoverar.

Vi tackar för allt det fina jobb du har lagt ner Elin. Du är inte glömd och vi hoppas se dig på några av årets aktiviteter.

Dela gärna detta inlägg:

Att ta på sig en korsett, del 2

Publicerat av
Svara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Korsettens-vara-eller-icke-vara-diskussionen” verkar aldrig ta slut. Och tyvärr är det de som vet minst som skriker högst. Rätt modell, anpassad efter sin egen kropp, korrekt buren är mycket behaglig att bära. Den ger inte bara rätt look för det ändamål man vill uppnå utan är dessutom ett bra stöd för ryggen. Den håller upp hållningen utan att man behöver använda sina muskler. Man kan helt enkelt slappna av och ändå ha en fin hållning. Perfekt när man har ont och är stel i ryggen.

I denna artikel beskrev vi hur man själv kan ta på sig och snöra sin korsett.

Det är viktigt att man tar god på sig. Kroppen behöver lite tid på sig att anpassa sig. När en kvinna är gravid flyttar sig organen långsamt över en hel graviditet. Ha det i åtanke. Stressa inte. Själv brukar jag avsätta 30-60 minuter.

Jag börjar med att ta på mig korsetten och noga para ihop min naturliga midja med korsettens midja. Sedan snörar jag mig löst och rättar till särken under för när du väl ha börjat dra åt korsetten går det inte att flytta på någonting. Skrynklor och veck, nu är tillfället  att rätta till dem. I det här skedet är det smart att snöra på sig sina kängor. Hårt snörad går det nästan inte att böja sig.

Efter det är det dags att dra åt snörningen. Jag kan inte nog understryka hur noga det är att återigen kontrollera att midjan är på rätta stället. Korrigera, korrigera, korrigera tills det känns rätt och bekvämt. Dra aldrig åt hårt över bröstkorgen. I det här stadiet brukar jag göra iordning mitt hår. När man är färdigklädd går det inte lyfta armarna för att jobba i huvudhöjd.

När jag är klar med mitt hår drar jag åt riktigt ordentligt i midjan. Det är nu formen börjar komma fram. Jag ägnar sedan en stund åt att se till att allt jag behöver är framtaget, inklusive att packa en eventuell väska om jag ska ut på stan. Till slut drar jag en sista gång, men återigen bara i midjan. Min korsett sitter skönt och jag har skapat det bästa underlaget till de kläder jag ska ha på mig. Nu är det bara att dra på sig det sista och njuta av att vara en tidsenlig 1800-talsdam.

Kika gärna på våra länkar där ni hittar företag som säljer material till att sy sin egen korsett.

 

Dela gärna detta inlägg:

Epilog Officerarnas Bal 2019

Publicerat av
Svara

Vår eminenta husfru i Närke, Madeleine, går från klarhet till klarhet. Ännu en gång har hon arrangerat ett evenemang lika drömlikt som ovanstående bild. Vi hade till och med deltagare  från England, Ryssland och USA.

För tidigt tillresta gäster började veckändan redan på fredagen med Afternoon Tea hemma hos Karoline och Bjarte som också levererade de enastående blomsterarrangemangen till balen. Efter gemensam frukost lördag morgon på det charmiga vandrarhemmet Eira valde en del att gå till stranden, andra flanerade runt i det vackra Hjo, innan vi i turordning fick åka häst och vagn med  lokala företaget Naturnära Hästkrafts fina pållar.

Inför balen behövde en del av oss finslipa lite på danserna under ledning av Eleonor och Stig Larsegård. Själva balen var i Socitetshuset där Bilingekvintetten spelade vacker, tidstypisk musik hela kvällen. Mat och dricka var fantastiskt gott. Det dansades longways, kadriljer, vals och polska. Stämningen var magisk med utsikt över Vättern och stadsparken. Men framförallt var kläderna förtrollande vackra.

Vilken uppfinningsrikedom och kunskap vi besitter tillsammans. Idéer och tips utbyttes, nya vänskaper skapades, planer smiddes för kommande aktiviteter. Några har länge levt med 1800-talet i sina hjärtan, andra var med för första gången. En sak hade vi dock alla gemensamt, vi vill göra om detta snart igen.  Och Madeleine som alltid är full av idéer har redan en plan för nästa års bal. Håll ögon och öron öppna så ni inte missar när vi släpper informationen.

Dela gärna detta inlägg:

Tack för det här året

Publicerat av
Svara

IMG_1894

Ännu ett fantastiskt 1800-talsår har nått sitt slut. Det här var året då det verkligen rasslade till. Vi fick flera nya husfruar, på fler orter, utspridda över landet. Med detta kom många fler utflykter och happenings, vilket i sin tur ledde till nya upptäckter och nya, fina vänner. Vi får många förfrågningar från kulturvärlden och media om vi kan ställa upp på olika evenemang. Och här kommer det sorgliga; vi hinner inte med. Vi är ”bara” en samling nördiga entusiaster i en lös konstellation som har så kallade vanliga jobb, familjer och liv och framförallt begränsade ekonomiska resurser. Vi har ingen möjlighet att åka land och rike runt, mot små ersättningar, eller ingen kompensation alls. Hur mycket vi än vill sprida kunskap om detta fantastiska sekel. Vi vet också att det finns många, många fler 1800-talsfantaster där ute.  Vi vill lära känna er alla.

Vi får så ofta frågan hur man blir medlem hos oss. ”Medlem” blir genom att bara komma när vi anordnar något. Vi är ingen förening per se, utan bara en hord nördar som samlas runt vårt gemensamma intresse för 1800-talet. Alla (!) är välkomna. Glöm inte att vi alla har varit barn i början, så om du känner dig osäker och okunnig så är du inte ensam. Vi lär oss av varandra, en evigt pågående process.

Vi avslutade  Anno 2017 med ett fantastiskt uppdrag som statister för SVT. Maj Wechselmann, och kanske hennes sista storfilm, denna om proletärförfattarinnan Moa Martinsson filmades på självaste nyårsafton i Martinssons hemstad Norrköping. Bland 200 statister fick tåga i ett spektakulärt fackeltåg som bland annat filmades med drönare. Det var vackert, det var stämningsfullt, i en fantastisk historisk miljö utmed strömmen.

I nådens år Anno 2018 har vi i skrivande stund två praktfulla evenemang att se fram emot. De 21-22 juli är det femårsjubileum för de högt uppskattade Baddagarna i Visby. Om du vill delta är det dags att boka rum på Pensionat Villa Fridhem nu. Rummen går fort åt. Kanske vi rent av tar över stället helt och hållet i år. I det vackra Medevi uti första höstmånaden september ser vi fram emot Officerarnas Bal som arrangeras av La Belle Epoque. Detta är första gången något sådant anordnas i modern tid. Mer information om detta kommer fortlöpande, så håll ögon och öron öppna. Och börja sy nu (damerna) och leta på Tradera, Blocket, auktionshus, antikaffärer….. (herrarna) efter passande uniform. Workshops för att lära sig danserna kommer att anordnas.

Vi husfruar önskar härmed alla våra vänner i detta avlånga land ett fantastiskt 1800-talsår.

Helena, Emelie, Maria, Rut, Anna, Åsa och Madeleine

 

Dela gärna detta inlägg: