Tips på skor i empir-stil

12705223_1304625116220710_3798194205104088335_n

 

625px-Pair_of_Woman's_'Grecian_Sandals'_in_Shoe_Bag_LACMA_M.2000.10.2a-c

 

 

Rizzo rear nu ut dessa fina skor (översta bilden) för 399 kronor (tidigare 1789 kr). Inte helt olika de så kallade ”grekiska sandalerna” (nedersta bilden) från 1818.

Bildkälla:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pair_of_Woman%27s_%27Grecian_Sandals%27_in_Shoe_Bag_LACMA_M.2000.10.2a-c.jpg

Dela gärna detta inlägg:

Andra artikeln i serien om att sy/skaffa sig hovdräkt/hovuniform i Karl Johan-stil

Eva Bergmans avhandling

Det här är andra artikeln i serien om hovdräkt/uniform i empirstil. För den vetgirige kan man här i sin helhet studera Fil. Lie. Eva Bergmans avhandling om svenska hovdräkten. Tyngdpunkten ligger på dräkten under Gustav III’s tid och hon berör endast flyktigt dräkten under empirtiden. Det finns dock lite information som kan vara matnyttigt om man vill sätta sig in i ämnet.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=2453&pid=diva2%3A492007&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=svenska+nationella+dräkten&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=2453

Från www.slottsfrun.se har vi hämtat den här informationen.

Hedvig Elisabeth Charlotta (Gustaf IIIs svägerska) kommenterar damernas dräkt år 1778 så här:

”Damerna skola alltid bära svart klädning, tyget får de välja efter egen smak bara de hålla sig till färgen. Den består av en kjol som bärs över små pocher, ett lif som snöres i ryggen, en lång tunique, utan veck på ryggen. Den faller jämnt efter livet, ärmarna äro utav vit gas uti bubblor, med sex remsor av samma tyg som känningen, hopfästade på mitten av ärmen med veck av samma tyg, som således skiljer remsorna i två delar. Detta slags ärmar äro dock endast för hovet presenterade damer. Övriga damer bära helt svarta, veckade ärmar. Släpet som hänger långt ner på marken är på båda sidor uppfästat med en knut av samma slags tyg. Hela klänningen och kjolen äro mycket enkelt garnerade med några veck av samma slags tyg. Till klänningen hör en hög krage, som går ner till mitten av bröstet, där den fästes med en bandrosett, som ser ut att samtidigt hålla upp klänningen. Den är av samma färg som garneringen. På ärmarna äro vid handleden blonder eller spetsar samt veckade band av samma färg. Slutligen hör till dräkten även ett skärp av samma färg som garneringen med flera vårdslöst nedhängande ändar. Hårklädseln blir fortfarande efter det franska modet, som med sin oändliga mängd plymer passar bra ihop med klänningens snitt. När damerna är i gala bärs en vit kjol och ett vitt liv, garneringar och övriga klänningen är då eldröda. Dräkten har den förtjänsten att vara mycket bekväm och vi slippa dessa stora panier som gjorde oss lika breda som långa.”

1) Början av seklet                                   2) 1812                                                     3) 1816,

4) 1825                                                         5) 1830                                                              6) 1836

Alla bilder kommer från Wikipedia om inte annat anges.

Dela gärna detta inlägg:

Första artikeln i serien om att sy/skaffa sig hovdräkt/hovuniform i Karl Johan-stil

Den 5 februari 1818 steg Jean Baptiste Bernadotte upp som Sveriges och Norges Konung. Han kröntes i Storkyrkan, Stockholm till Karl XIV Johan 11 maj 1818, och i Nidarordoemen, Trondheim 7 september 1818 där han fick namnet Karl III Johan i. Under år 2018 är det alltså tre datum som vi finner anledning att  fira.

Detta kommer säkert också att uppmärksammas i media. Vi hoppas att någon eller några dokumentärer ska filmas och det är därför vi påpekar detta redan nu. Visst skulle det vara roligt ifall flera av oss innan dess har sytt upp egna hovdräkter och hovuniformer i empirstil?! Eftersom inte alla syr jättesnabbt har vi tagit hänsyn till det och gett er gott om tid att fundera på det här och gå till handling.

Vi har själva bara påbörjat forskningen om hur dräkterna såg ut under den här tiden och vi har hittills inte hittat mycket information. Arbetet fortskrider och vi kommer kontinuerligt att fortsätta leta efter information för att dela med oss. Det innebär att om vi hittar bättre information kan artiklarna komma att redigeras trots att de redan har publicerats. Vi har som ambition att sprida så korrekt information som möjligt. Om du kan bidra med kunskap i det här ämnet är vi tacksamma om du hör av dig till oss på husfrun (snabela) 1800.se

Vår artikelserie kommer att ta upp följande:

  1. Introduktion
  2. Eva Bergmans avhandling
  3. Underkläder
  4. Hovuniform för män
  5. Hovdräkt för damer
  6. Det är de små, små detaljerna som gör det

http://www.kungahuset.se/kungen40/tidigareregentjubileer.4.4ea495e313c19c119aa10fe.html

Det 5–6 februari 1843 firade Karl XIV Johan 25 år på tronen. Firandet inleddes med Te Deum (tacksägelsegudstjänster) i landets kyrkor och uppvaktningar. Festföreställning på Operan var ett givet inslag. Den stora höjdpunkten var Borgerskapets fest i Börshuset.

Festligheterna började med att kungafamiljen i två paradvagnar i kortege, omgivna av fackelbärare, passerade Slottsbacken, Myntorget och Storkyrkobrinken innan de anlände till Börshuset på Stortorget i Gamla Stan. De togs emot av överståthållaren greve Mauritz Axel Lewenhaupt, och de nio värdarna bland andra borgmästare Nils Sandblad, bryggaråldermannen A J Lychou och skräddaråldermannen C F Spångberg.

Supén serverades vid midnatt och kungafamiljen lämnade balen halv två på natten. Kungen som anlänt till Sverige som nyvald kronprins från Frankrike 33 år tidigare var tagen av uppvaktningen och värmen som strålade emot honom. Till den franske ambassadören yttrade han rörd och lycklig att: ”då jag for hem från borgerskapets bal på börsen, skulle jag hava velat dö”.

Carl XIV Johan, målad av Fredrik Westin 1838. Foto: Alexis Daflos/ Kungl. Hovstaterna

Alla bilder är från Wikipedia om inte annat anges.

Dela gärna detta inlägg: