Posts Tagged ‘instruktioner’

Handsker i oldemors mønster

November 23rd, 2016 | Uncategorized | 0 Comments

Vi hittade denna stickbeskrivning i “ALT for damerna” 14 jan 1947, en tidning från vårt grannland Danmark. Oldemor betyder gammelmormor vilket gör att beskrivningen bör härröra från sent 1800-tal.

Vantarna till vänster är stickade på stickor nr 2,5 med Drops Alpaca. Vantarna till höger är stickade på stickor nr 2,5 med Drops BabyAlpaca Silk.

vantar

 

Förklaringar

Slo = Slå garnet om stickan

Sno = Sätt 2 m på hjälpstickan och lägg bakom arbetet, sticka sedan 2 r på vanliga stickan, sticka därefter 2 r på hjälpstickan. Detta skapar en vridning som ger en illusion av en fläta.

2 tills = gör en r maska genom 2 m i den föregående raden

2 tills i bakre maskbågar = skapar samma illusion fast spegelvänd

Slätst = slätstickning

Vänster vante

Lägg upp 56 m på 2 stickor och sticka resår 1 r, 1 a i 7-10 cm (så lång som du vill ha mudden) över 3 stickor. Fördela därefter maskorna på de 3 stickorna enligt följande, sticka 1 – 16 m, sticka 2 (mönsterstickan) – 25 m, sticka 3 – 15 m.

Varv 1 – 16 r, 2 a, 4 r, 2 a, 9 r, 2 a, 4 r, 2 a, 15 r

Varv 2 – 16 r, 2 a, sno, 2 a, “1 r, slo”, upprepa “ _” 8 ggr, 1 r, 2 a, sno, 2 a, 15 r

Varv 3 – 16 r, 2 a, 4 r, 2 a, 17 r, 2 a, 4 r, 2 a, 15 r

Varv 4 – 16 r, 2 a, 4 r, 2 a, 2 tills i bakre maskbågar, 13 r, 2 tills, 2 a, 4 r, 2 a, 15 r

Varv 5 – 16 r, 2 a, 4 r, 2 a, 2 tills i bakre maskbågar, 11 r, 2 tills, 2 a, 4 r, 2 a, 15 r

Varv 6 – 16 r, 2 a, 4 r, 2 a, 2 tills i bakre maskbågar, 9 r, 2 tills, 2 a, 4 r, 2 a, 15 r

Varv 7 – 16 r, 2 a, 4 r, 2 a, 2 tills i bakre maskbågar, 7 r, 2 tills, 2 a, 4 r, 2 a, 15 r

Detta upprepas från varv 2 5 ggr.

Förbered för tummen

Sticka 6 m och sätt av till tummen på första stickan: sätt 10 m på en tråd, lägg upp 10 nya m löst och sticka vidare enligt ovan tills vanten mäter 10-11 cm, exklusive mudden. Upprepa varv 2-7 4 ggr.

Pekfinger

Sticka 4 r, tag en ny sticka och sticka 16 r, lägg upp 2 nya m. Detta är pekfingrets maskor, 18 st totalt. De resterande maskorna (40 st) sättes på en tråd. Fördela de 18 m på 3 stickor och sticka 30-35 varv slätst. Maska av genom att sticka ”2 tills, 1 r”, upprepa ”_” varvet ut, sticka 1 varv, sticka därefter 2 tills hela nästa varv, drag garnet genom resterande m.

Långfinger

Tag 7 m från varje sida, plocka upp 2 m från mellanrummet vid pekfingret och lägg upp 2 m i det motsatta mellanrummet, fördela m på 3 stickor och sticka 32-37 varv. Maska av lika som pekfingret.

Ringfinger

Stickas lika som långfingret 29-34 varv. Maska av lika som pekfingret.

Lillfingret

Sticka resterande 12 m + 3 m från mellanrummet vid ringfingret. Fördela på 3 stickor och sticka 23-28 m. Maska av lika som pekfingret.

Tummen

Sticka de 10 första m, plocka upp 1 m i var sida + 10 m baktill. Fördela på 3 stickor och sticka 29-34 varv. Maska av lika som pekfingret.

Höger vante

Stickas lika som vänster vante fram till tummen.

Höger tumme

På sticka nr 3, sätt 10 m på en tråd, lägg upp 10 nya m löst, sticka 5 m r och sticka sedan lika som vänster tumme.

Svenska Mönster 4

August 8th, 2016 | Uncategorized | 0 Comments

Vi fortsätter att dammsuga marknaden efter svenska mönster. Dessa fyra finns att köpa hos Jamtli Museum.

1895 Väst Jamtli1895 Skjorta Jamtli1895 Byxor Jamtli1895 Förkläde Jamtli

Svenska Mönster 3

August 4th, 2016 | Uncategorized | 0 Comments

Vi har den stora glädjen att kunna förmedla vetskap om ännu några fler mönster som har tagits fram i Sverige. Alla dessa fyra mönster baseras på original i Västerbottens Museums samlingar. På originalskjortan är manschetter och bröstlapp i en avvikande färg, vilket tyder på att man har lagat ett gammalt och slitet plagg. Om man tittar på bröstlappens form, som ser ut som på en frackskjorta, är det troligt att den är lagad runt sekelskiftet 1900. Särken dateras till senare delen av 1800-talet eftersom den är rynkad vid oket och vid manschetterna.

Skjorta Särk Kappklänninf1880Damjacka1880

Västerbottens Museum har mönster till 1860-talsklänning

June 4th, 2016 | Uncategorized | 0 Comments

Vill du sy dina egna 1800-talskläder? Se under fliken “Artiklar” och rubriken “Svenska mönster”. Nu lägger vi till en rubrik; “Svenska mönster 2″. Där finns mönstret till denna fina klänning.

1860-tal

 

Gör dina egna badskor i 1800-talsstil

September 5th, 2014 | Uncategorized | 0 Comments

IMG_3450

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har hittat ett enkelt sätt att skapa sina egna badskor till nästa års baddagar. Stoff och Stil har allt du behöver för att lyckas. Lycka till!!!

http://www.stoffochstil.se/Katalog/Sytilbehoer.aspx?group_id=12176

http://www.stoffochstil.se/~/media/Images/Gratis_download/pdf/espadrille_da_no_se.ashx?db=master

Andra artikeln i serien om att sy/skaffa sig hovdräkt/hovuniform i Karl Johan-stil

October 13th, 2013 | Uncategorized | 0 Comments

Eva Bergmans avhandling

Det här är andra artikeln i serien om hovdräkt/uniform i empirstil. För den vetgirige kan man här i sin helhet studera Fil. Lie. Eva Bergmans avhandling om svenska hovdräkten. Tyngdpunkten ligger på dräkten under Gustav III’s tid och hon berör endast flyktigt dräkten under empirtiden. Det finns dock lite information som kan vara matnyttigt om man vill sätta sig in i ämnet.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=2453&pid=diva2%3A492007&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=svenska+nationella+dräkten&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=2453

Från www.slottsfrun.se har vi hämtat den här informationen.

Hedvig Elisabeth Charlotta (Gustaf IIIs svägerska) kommenterar damernas dräkt år 1778 så här:

”Damerna skola alltid bära svart klädning, tyget får de välja efter egen smak bara de hålla sig till färgen. Den består av en kjol som bärs över små pocher, ett lif som snöres i ryggen, en lång tunique, utan veck på ryggen. Den faller jämnt efter livet, ärmarna äro utav vit gas uti bubblor, med sex remsor av samma tyg som känningen, hopfästade på mitten av ärmen med veck av samma tyg, som således skiljer remsorna i två delar. Detta slags ärmar äro dock endast för hovet presenterade damer. Övriga damer bära helt svarta, veckade ärmar. Släpet som hänger långt ner på marken är på båda sidor uppfästat med en knut av samma slags tyg. Hela klänningen och kjolen äro mycket enkelt garnerade med några veck av samma slags tyg. Till klänningen hör en hög krage, som går ner till mitten av bröstet, där den fästes med en bandrosett, som ser ut att samtidigt hålla upp klänningen. Den är av samma färg som garneringen. På ärmarna äro vid handleden blonder eller spetsar samt veckade band av samma färg. Slutligen hör till dräkten även ett skärp av samma färg som garneringen med flera vårdslöst nedhängande ändar. Hårklädseln blir fortfarande efter det franska modet, som med sin oändliga mängd plymer passar bra ihop med klänningens snitt. När damerna är i gala bärs en vit kjol och ett vitt liv, garneringar och övriga klänningen är då eldröda. Dräkten har den förtjänsten att vara mycket bekväm och vi slippa dessa stora panier som gjorde oss lika breda som långa.”

1) Början av seklet                                   2) 1812                                                     3) 1816,

4) 1825                                                         5) 1830                                                              6) 1836

Alla bilder kommer från Wikipedia om inte annat anges.

Första artikeln i serien om att sy/skaffa sig hovdräkt/hovuniform i Karl Johan-stil

October 13th, 2013 | Artiklar | 0 Comments

Den 5 februari 1818 steg Jean Baptiste Bernadotte upp som Sveriges och Norges Konung. Han kröntes i Storkyrkan, Stockholm till Karl XIV Johan 11 maj 1818, och i Nidarordoemen, Trondheim 7 september 1818 där han fick namnet Karl III Johan i. Under år 2018 är det alltså tre datum som vi finner anledning att  fira.

Detta kommer säkert också att uppmärksammas i media. Vi hoppas att någon eller några dokumentärer ska filmas och det är därför vi påpekar detta redan nu. Visst skulle det vara roligt ifall flera av oss innan dess har sytt upp egna hovdräkter och hovuniformer i empirstil?! Eftersom inte alla syr jättesnabbt har vi tagit hänsyn till det och gett er gott om tid att fundera på det här och gå till handling.

Vi har själva bara påbörjat forskningen om hur dräkterna såg ut under den här tiden och vi har hittills inte hittat mycket information. Arbetet fortskrider och vi kommer kontinuerligt att fortsätta leta efter information för att dela med oss. Det innebär att om vi hittar bättre information kan artiklarna komma att redigeras trots att de redan har publicerats. Vi har som ambition att sprida så korrekt information som möjligt. Om du kan bidra med kunskap i det här ämnet är vi tacksamma om du hör av dig till oss på husfrun (snabela) 1800.se

Vår artikelserie kommer att ta upp följande:

  1. Introduktion
  2. Eva Bergmans avhandling
  3. Underkläder
  4. Hovuniform för män
  5. Hovdräkt för damer
  6. Det är de små, små detaljerna som gör det

http://www.kungahuset.se/kungen40/tidigareregentjubileer.4.4ea495e313c19c119aa10fe.html

Det 5–6 februari 1843 firade Karl XIV Johan 25 år på tronen. Firandet inleddes med Te Deum (tacksägelsegudstjänster) i landets kyrkor och uppvaktningar. Festföreställning på Operan var ett givet inslag. Den stora höjdpunkten var Borgerskapets fest i Börshuset.

Festligheterna började med att kungafamiljen i två paradvagnar i kortege, omgivna av fackelbärare, passerade Slottsbacken, Myntorget och Storkyrkobrinken innan de anlände till Börshuset på Stortorget i Gamla Stan. De togs emot av överståthållaren greve Mauritz Axel Lewenhaupt, och de nio värdarna bland andra borgmästare Nils Sandblad, bryggaråldermannen A J Lychou och skräddaråldermannen C F Spångberg.

Supén serverades vid midnatt och kungafamiljen lämnade balen halv två på natten. Kungen som anlänt till Sverige som nyvald kronprins från Frankrike 33 år tidigare var tagen av uppvaktningen och värmen som strålade emot honom. Till den franske ambassadören yttrade han rörd och lycklig att: ”då jag for hem från borgerskapets bal på börsen, skulle jag hava velat dö”.

Carl XIV Johan, målad av Fredrik Westin 1838. Foto: Alexis Daflos/ Kungl. Hovstaterna

Alla bilder är från Wikipedia om inte annat anges.

Hur man tar på sig en korsett (Artikel)

October 12th, 2011 | Artiklar | 0 Comments

Tänk på att en korsett skall man aldrig sätta direkt på kroppen. Närmast huden hade kvinnorna alltid en särk. Det var den man tvättade och slet på. Korsetten tvättar man ytterst sällan och då bara om det verkligen finns anledning till det, typ en fläck eller liknande.

Vare sig du köper en färdig korsett eller syr din egen så var noga med att passformen ”samarbetar” med din kropp. Korsettens midja skall sitta där du har din midja. Fyller du inte ut upptill och nertill bör du byta modell till en mindre timglasformad.

Lämpligast snör man sin korsett med så kallade ”kryss” (se illustration) som gör det lättare både att snöra in sig men även att komma ur sin korsett. Notera också öglorna i midjan. Det är där man drar åt sist. Dessa “öglor” kommer att bli så långa att du sedan kan dra dem runt midjan och knyta fast dem stadigt, så att snörningen håller.

Vi tackar Jessica Hultgren på Ofcorsetis som har haft den stora vänligheten att dela med sig av sina tips och råd om hur man själv kan snöra in sig i sin korsett.

I den här videon demonstrerar Jessica hur man själv enkelt kan få både av och på sig korsetten alldeles själv.